4 stora viner

Igår kväll grillade vi tillsammans med några vänner. En flaska Champagne Jacquesson Signature 1990 inledde kvällen och den visade sig var ung, pigg och relativt kraftfull. Torr, med cirka 4 grams dosage per liter. En Champagne med positiv framtid. 95 poäng.




Till den grillade kycklingen som serverades med wokade grönsaker drack vi Ciacci Piccolominis Brunello di Montalcino Vigna Pianrosso 1997. En härlig Brunello, som fortfarande känns ung med stor utvecklingspotential, 94 poäng. Nästa vin var The Armagh 1996 från Jim Barry i Clare Valley, Australien. Fint mogen med en exceptionellt stor doft av bär och eukalyptus. Smaken är rund, fint fruktig och fina nyanserade tanniner. Vinet har precis fått en viss mognadston och är elegant och läckert. 100% Shiraz, 96 poäng..



Cote Rotie La Turque 1994 från E. Guigal fick sträcka ut rejält för att matcha The Armagh. Doften är fruktig, pepprig och stor. Smaken är härligt fruktig, relativt ung och med massor av nyanser av choklad, peppar och mörka bär. Medelfylligt till fylligt med mjuka tanniner. 95% Syrah och 5% Viognier från Cote Brune i Cote Rotie. Drick nu och 10-12 år framöver, 96 poäng

Norra Rhone 2005

Världsmästaren initierade denna provning ."Undrar hur Chapoutiers toppviner från 2005 står sig mot Guigals dito" sa han en dag då jag mötte honom. Vi får väl prova dem och själva bilda oss en uppfattning sa jag. Sagt och gjort. I början av juli satt sju förväntansfulla herrar och en dam och väntade på att de första vinerna skulle serveras. Vi provade vinerna halvblint, dvs vi kände till alla de viner som skulle provas (trodde vi!) men inte alls i vilken ordning.


Två vita serverades. Det första vinet har en superbt elegant och mycket stor och läcker doft av vita blommor, vita vinbär och persikor. Smaken är balanserad, mycket fyllig, elegant, mycket komplex och förvånansvärt lätt för att vara Guigal eller Chapoutier. Mineralisk, exceptionellt lång eftersmak, 97 poäng Eftersom jag trodde att Chapoutiers viner skulle vara extremt koncentrerade och tunga, så var jag övertygad om att detta då måste vara Ermitage Ex Voto Blanc 2005 från Guigal. Fel, de elaka personerna som hade blandat vinerna hade smugit in en 2005 Hermitage Blanc från JL Chave.


Nästa vita vin är helt annorlunda i stilen. Doften är extremt stor, maffig och superkoncentrerad med hög alkoholhalt och torkad frukt. Smaken är lika enorm med tung, tung frukt och  botrytiston. Lite lätt oxidation, som de vita vinerna från Hermitage ofta får, maffigt och oljigt i stilen. Potent, men inte så balanserat och gott idag. På sikt bör detta bli ett mycket stort vitt vin om allt faller på plats. Jag gissar att detta är ett av de vingårdsbetecknade vita vinerna från Chapoutier och det är det. 100% Marsanne, 2005 Ermitage Le Meal från Chapoutier har framtiden för sig. 96 poäng?


Första ronden mellan Chapoutier och Guigal gick oväntat till Chave.


Dags för den första röda flighten. Har någon lagt in ett helt okänt vin även bland de röda? Man kan misstänka det då det första vinet inte lever upp till förväntningarna. Cote Rotie La Mordoreé 2005 från Chapoutier är provningens svagaste vin. Det är inte alls dåligt, men det är rejält frånsprunget av de övriga 3 vinerna i flighten. Doften är medelstor, fin elegant och med tydliga Syrahtoner. Smaken är relativt koncentrerad, med fin frukt, elegant och relativt lång smak. 92 poäng


Nästa vin är däremot exceptionellt. Magnifik, stor doft med toner av rökt kött. Torkad frukt och söta bär samt en lätt ekfatston. Smaken är koncentrerad, tät, läcker och maffig men med stor elegans och fantastisk längd. Vi gissar på Cote Rotie La Mouline 2005 men när det i efterhand avslöjas att det är Guigals Cote Rotie Chateau d'Ampuis 2005, så blir vi mäkta förvånade. Så här bra har då inte jag uppfattat att vinet har varit vid de tidigare tillfällena då jag har provat det. Blindprovning är kul och lärorikt och de 98+ jag satte i poäng får stå kvar i protokollet. 2015-2030


Det tredje röda vinet är ännu mer koncentrerat jämfört med det föregående. Enorm Syrahdoft, komplex, fin och läcker. Smaken är maffig, läcker och elegant och påminner om det föregående vinet, men det är mer av allt. Oändligt lång smak med rejäla tanniner. Jag gissar på E. Guigal Cote Rotie La Turque 2005, och det stämmer. 100 poäng, 2020-2040


Det fjärde vinet är rejält strävt och har en enorm fruktkoncentration med massor av mineraler och rökt kött. Precist, läckert och oändligt långt. Ingen ekton varken i doft eller smak. Påminner lite om föregående vin, så jag gissar på E.Guigal Cote Rotie La Landonne 2005. Rätt. Ett vin för lagring i 30-50 år. 99 poäng


Den andra ronden, Cote Rotie, gick solklart till E. Guigal.


Fyra nya röda viner serveras. I glas nummer ett finner vi en mineralrik, fin och komplex doft. Extremt stor, lite dammig i stilen. Stram, koncentrerad, elegant, slank och mycket lång, storartad smak. Rökig och svartavinbärsosande med total avsaknad av ek. Chapoutiers Ermitage l Pavillon 2005 är en storartad Hermitage med enorm potential. För ung för att drickas idag, lagra det i 15-30 år. 97 poäng


Nästa vin påminner om det närmast föregående men är ändå bättre. Doften är läcker, snygg och komplex med djup, tät frukt. Smaken är fruktkoncentrerad, mörka skogsbär dominerar. Otroligt koncentrerat med härligt mineralrik, stram och tanninrik smak. Eftersmaken är fantastisk, ren och precis. Ermitage l'Ermite 2005 från Chapoutier imponerar storligen. 100 poäng, 2025-2050


Det tredje röda i denna flight sticker ut med en doft som avviker, men inte negativt. Jag sätter min tredje 100 poängare denna kväll och börjar undra om jag inte håller på att bli för entusiastisk? Men provningsnoteringen säger allt. Superduper doft med fantastiska aromer. Helt enkelt otroligt imponerande och stor. Smaken är lika fantastisk, stram, otroligt koncentrerad, lång och med fin syrlighet som biter ifrån i munnen. Detta är ingen Hermitage, det är uppenbart. Viognier finns bara i Cote Rotievinerna och det är uppenbart att detta är det saknade vinet som inte fanns med i den inledande Cote Rotieflighten. Cote Rotie La Mouline 2005 från E. Guigal kan drickas nu men helst skall den lagras i 10-12 år och därefter håller den sig nog på topp i minst 25 år till. 100 poäng!


Det fjärde vinet är maffigt, tätt, och med djup, koncentrerad frukt. Mörk smak med choklad, peppar, rök och torkad frukt samt lite svarta vinbär. Maffigt vin som har en oändligt lång, fruktig eftersmak med rejäla tanniner. Ermitage Ex Voto från E. Guigal tar upp kampen med Chapoutiers l' Ermite och når nästan ända fram. 99 poäng.


Den röda Hermitageflighten går knappt till Chapoutier.


Provningen avslutas med två vita viner, båda enastående. Ermitage La Ermite 2005 från Chapoutier har en parfymerad, läcker och mycket stor doft. Blommig! Smaken är supergod, läcker, fin och komplex med strålande mineralitet och hyfsad syra. 97 poäng


Det sista vinet snarlikt det föregående och har en doft som osar av vita blommor och persikofrukt. Maffigare än det föregående, med en mycket aromatisk, stor, läcker och fantastisk lång och fyllig, lätt smörig smak. Ermitage Ex Voto Blanc 2005 från E.Guigal står upp bra mot La Ermite och poängen från mig blir densamma, 97 poäng.


Oavgjort i den avslutande vita flighten.


En lärorik provning. Så här ser Robert Parkers topplista ut efter det att han provat vinerna från Norra Rhone. Guigal och Chapoutier dominerar stort!



2005

Guigal Cote Rotie la Landonne

100

Young


2005

Guigal Cote Rotie la Mouline

100

Young


2005

Guigal Cote Rotie la Turque

100

Young


2005

Chapoutier Ermitage l'Ermite

99+

Young


2005

Chapoutier Ermitage le Pavillon

98+

 

2005

Chapoutier Ermitage Cuvee de l'Oree

98

Early


2005

Chapoutier Ermitage le Meal Blanc

96

 

2005

Chapoutier Hermitage Vin de Paille

(96-98)

 

2005

Chapoutier Ermitage le Meal

96

Young


2005

Chave Hermitage Blanc

96

Early


2005

Guigal Hermitage Ex Voto Blanc

96

 

2005

Delas Freres Hermitage les Bessards

96

Young


2005

Rene Rostaing Cote Rotie Cote Blonde

96

Early


2005

Guigal Hermitage Ex Voto

(95-98)

Young


2005

Chave Hermitage

95+

Young


2005

Chapoutier Ermitage l'Ermite Blanc

95+

 

2005

Patrick et Christophe Bonnefond Cote Rotie les Rochains

94

Young


2005

Chapoutier Cote Rotie la Mordoree

94+

Young


2005

Chapoutier Hermitage Chante Alouette

94

 

2005

Chapoutier Ermitage les Greffieux

94

Early


2005

Guigal Cote Rotie Chateau d'Ampuis

(94-96)

Young


Zind-Humbrecht 2007

Domaine de Chevalier anordnar tillsammans med 7-8 andra vinproducenter ett av Vinexpos mer spektakulära arrangemang. Mingel i trädgården med massor av tilltugg samt en vinbuffé inleder kvällen. Därefter en varmrätt, sittande, med en ännu större vinbuffé och avslutningsvis erbjuds 50 olika franska ostar att välja bland.


Bland de viner som fanns att prova, stack tre ut speciellt. Domaine Zind-Humbrechts Riesling Clos Windsbuhl 2007 från Alsace har en fullständigt briljant doft. Stor, komplex och mineralisk. Smaken är krispigt ren med aromatisk, rik rieslingfrukt och rejäl syra. Knastertorr, lång och rik. 2012-2025, 96 poäng


Zind-Humbrechts Riesling Rangen Clos Saint Urbain 2007 från vulkanisk jord i södra delen av Alsace är ännu mer imponerande. Doften är magnifik, rik, söt Rieslingfrukt. Smaken är superbalanserad, oerhört koncentrerad, helt torr, och fantastiskt lång. Ett vin att spara i många år. 2015-2030, 97 poäng.


Vi kommer att ta hem dessa två viner från Zind-Humbrecht!


Domaine de Chevalier Blanc 1999 från Bordeaux är också fullständigt strålande! Doften är bra, men smaken är formidabel. Aromatisk, rik, med fantastisk frukt och ett rejält bett och läcker friskhet i den långa eftersmaken. Den här typen av vin brukar kunna sparas otroligt länge, men det är så gott idag att det kan vara svårt att inte öppna och dricka det idag. 2009-2025. 96 poäng


Och, vi fick smaka på Taylors Vintage Port 2007, ett fatprov som visar upp Taylors från sin allra bästa sida. Mycket, mycket lovande, ett portvin i absolut världsklass.


Gamla viner, kolla in denna länk!

http://dat.erobertparker.com/bboard/showthread.php?t=205512


Till och med Sveriges störste auktoritet på gamla viner, Mårten, skulle nog bli imponerad över uppställningen?

Middag med 105 år gammal Montrachet och mycket annat

Dagen innan midsommarafton bjöd Louis Jadot in alla sina importörer från 64 olika länder för att fira sitt 150 års jubileum. Dagen avslutas med en middag i deras nyrenoverade Couvent de Jacobins och maten görs på plats av en enstjärnig kock.


Till en terrin på duva och anklever serveras Louis Jadot Corton-Charlemagne 1979. Vinet har en klar och lysande gul färg. Smaken och doften är fantastiskt koncentrerad, mineralrik, intensiv och mycket vital och fräsch. Kryddig, komplex och välbalanserad. Inte en antydan till övermognad i detta vin som har en tydlig, typisk Corton-Charlemagnekaraktär. Den känns yngre än Montrachet 1982 som provade tidigare under dagen. 97 poäng.


Till samma rätt serveras också Louis Jadot Chevalier-Montrachet les Demoiselles från det svåra året 1983. Odlarna hade stora problem med gråröta och botrytis detta år och många röda och vita viner från Bourgogne är i det närmaste odrickbara. Inte detta vin! Doften är mycket stor med toner av mandel, honung och lite botrytis. Smakrikt, elegant och fylligt med fantastisk struktur och fina syror. Ett makalöst vitalt vitt vin med enorma proportioner. Rent och gott men det saknar lite av skärpan som finns i Corton-Charlemagne 1979. 94 poäng.


Två röda viner serveras samtidigt till kalvfilé med rödvinssås, sniglar och grönsaker. Louis Jadot Musigny 1959 är vinifierat av Comte de Vogue och serveras ur en magnumflaska. Doften är fruktig och stålig med något övermogen ton. Smaken är komplex, läcker, mogen, söt och relativt fyllig. Ett elegant vin med lite svalare stil. Fint mogen, lång och fin eftersmak men märkligt nog kommer detta vin efter alla andra denna kväll. Märkligt med tanke på ursprung och årgång. 93 poäng


Det andra röda vinet är däremot utomordentligt. Louis Jadot Chambertin Clos de Beze 1947 i Magnum har en fantastiskt djup, tät, söt och kryddig doft med massor av söt frukt. Smaken är strålande, kryddig, vital, härligt mogen med fantastisk frukt, djup och syrabett. Läcker och mycket koncentrerad. Enorm eftersmak som rullar på i munnen. 99 poäng.


Regionala ostar serveras och till dessa två viner. Först det remarkabla och 105 år gamla vita vinet Louis Jadot Montrachet 1904. Går det att dricka ett så här gammalt vitt vin? Ja, ja och ja igen! Vinet är helt enkelt makalöst och i det närmaste perfekt! Smakar det då som en ung vit Bourgogne? Inte alls. Gyllengul, nästan orange färg. Exotisk doft av smultron, torkade aprikoser, marsipan och ost. Smaken har toner av russin och andra torkade frukter. Syran i vinet är fantastisk och eftersmaken är oändlig och i stort sett torr. Det är verkligen ett privilegie att få dricka ett så här unikt och gammalt vin som är så fantastiskt gott och vitalt. Ett historiskt ögonblick för oss som närvarade och jag kan bara sätta 100 poäng, allt därunder känns bara futtigt.


Det andra vinet som serverades till osten var rött, Louis Jadot Beaune Clos des Ursules 1923 Ett fantastiskt vin igen som faktiskt är lika bra eller kanske bättre än Chambertin Clos de Beze 1947. Lite nördinformation presenterades om vinet. Det är gjort av Louis Jadot från deras egna vingårdar i Louis Latours vineri. Clos des Ursules 1923 har en nästan osannolikt stor och vital smak med massor av frukt, syrabett och läcker otroligt lång eftersmak. Remarkabelt, unikt och det visar igen att man kan lagra Bourgogneviner nästan hur länge som helst, de blir bara bättre. Jadot släpper detta vin från år 2007 i en specialgjord magnumflaska med anledning av deras 150 års jubileum.


Hur kunde alla vinerna vara i så bra kondition? Svaret är att alla flaskor som öppnades inte var i toppskick, men Jadot serverade bara de flaskor som var i perfekt kondition. Ett 10-tal flaskor öppnades och kasserades av dessa historiska viner. Jadot håller kvalitetsflaggan högt även när det gäller dessa rariteter. /Claes


Korkdefekt, ibland kan den vara en fördel

För många år sedan var jag och en kollega på en berömd restaurang i Rhonedalen, La Pyramide i Vienne. Vi hade sett fram emot besöket en längre tid, La Pyramide är en av det moderna franska kökets födelseplatser och restaurangen hade nu vaknat till liv med nya ägare och fått  två stjärnor av Guide Michelin. Sommelieren i matsalen var en av de mest kända, han hade vunnit Europamästerskapet året innan. Väl på plats bestämde vi oss för ett antal rätter av högsta klass och därefter valde vi viner som passade till maten. Det röda vinet, en Hermitage 1985 från JL Chave provsmakades noga av Sommelieren och därefter serverade han vinet utan att låta oss smaka av vinet. Direkt när jag fick vinet i munnen tyckte jag att vinet var korkskadat och jag frågade min kollega vad han tyckte. Jo, han höll med, vinet var rejält korkskadat. Vi kallade till oss Sommelieren och sa som det var. Han såg minst sagt förvånad ut och sa att han trodde nog att vinet var korrekt, han hade ju provsmakat det. Vi bad honom då att smaka på det igen, och hans ansiktsutryck visade direkt att vi hade rätt. Han var mycket generad över det inträffade och bad tusen gånger om ursäkt, och så tillade han: " Jag och restaurangen skall inte göra sådana här misstag, vi bjuder på maten och vinet". Snyggt tyckte vi och tackade givetvis ja, en middag för tretusen kronor tackar man inte nej till.


Vad dricker man efter det att man druckit Montrachet 1966?

Jag fick frågan av en av bloggens läsare. Är du inte bortskämd efter besöken i Bourgogne och Ampuis? Jag svarade: "Jo, det är klart att jag får en del tillfällen att prova stora och gamla viner i mitt jobb som vinimportör, men samtidigt är det ju så, att det är trots allt är sällsynt att jag får dricka så unika och gamla viner som vi fick hos Jadot. 150 års jubileum hålls ju inte varje år. Och vardagen är arbete, arbete, arbete". Nå, vad dricker du då en vanlig kväll hemma frågade han igen? Svaret just idag är Pegaso, Barrancos de Pizzarara 2004 från Telmo Rodriguez i Spanien. Ett vin från oglamorösa Vino de la Terra de Castillla y Leon gjort från Grenachdruvan. Gott, med bra frukt och syra, perfekt till grillad kyckling. / Claes


RSS 2.0